Gunhild Rosqvist har ansvarat för att mäta topparna på Sveriges högsta berg. Mätningarna skapar intresse både lokalt och globalt och blir en symbol för hur det står till med vår fjällmiljö och vår planet. Det är viktigt med bra mätinstrument och Trimbles Geo7X har varit en förutsättning för ett bra resultat.
Fjäll och kalla miljöer tilltalar Gunhild Rosqvist, professor, forskare och lärare i naturgeografi. I 16 år var hon chef på en forskningsstation vid Kebnekaise. Där ansvarade hon för mätningarna av Sydtoppen, som tyvärr blir lägre med åren. I tio år har mätningarna skett med Trimble Geo7X. ”Det finns inget bättre, man behöver en sådan mätningslösning idag.” konstaterar Gunhild.
I år jobbar hon halvtid på Luleå tekniska universitet som gästprofessor, i kombination med sin tjänst på Stockholms universitet där hon har egna forskningsprojekt. Gunhild har jobbat mycket med effekter av klimatförändringar. Dels med renskötare, dels i fjällmiljö på höga berg eller i polarområdena Antarktisk och Arktis.
Hur hamnade du vid Kebnekaise?
– Jag har alltid gillat att vara utomhus, och sen var det slumpen som gjorde att jag hamnade just där. Som ung forskare var jag mycket på Kebnekaise och sen fick jag chansen att komma tillbaka som chef och det var väldigt roligt.
– Mycket teknik utvecklades under den perioden som underlättade vårt arbete. Jag hade duktiga medarbetare och en av de unga forskarna hade varit mätingenjör tidigare, och gjorde små lathundar till oss, vilket gjorde att startsträckan blev kort för att komma in i hur det funkade.
Vilken utrustning har ni använt?
-Trimbles Geo7X har vi använt mycket på forskningsstationen men även i annan forskning. Den passar oss perfekt som noggrant måste bestämma positioner ute i naturen och behöver en utrustning som inte är klumpig, utan enkel att ta med sig. Tidigare fick vi mäta med andra geodimetrar: avstånd och vinklar och resultatet blev inte lika noggrant. Geo7X underlättade mycket och har gjort att man kan designa andra projekt i och med att frågeställningen har förändrats och utvecklats.
– Trimble utrustningen har varit med i tio år. Man behöver en liknande mätningslösning idag, det finns inget som är bättre. I vårt fall där vi är intresserade av noggranna precisionsmätningar för höjd har det varit helt nödvändigt. Det finns en hel del projekt på glaciärer och i fjällmiljö där Trimbles Geo7X också har varit väldigt användbar. Den är välanvänd och populär. Den har varit med kors och tvärs och skulle ha mycket att berätta om den hade kunnat prata, säger Gunhild.
– Nackdelen för oss har varit att vi oftast inte har haft någon uppkoppling vilket inneburit att vi har fått efterprocessera. Vi är nästa alltid bortanför GSM så jag har aldrig haft lyxen att direkt kunna se och fastställa att det blev bra värden. Det gäller att ha is i magen och att vara noggrann. När man kommer hem och gör uträkningar kan man inte komma på att man har slarvat med någon inställning eller liknande.
Varifrån räknar man när man mäter på ett berg där det ligger is?
– När det gäller just Sydtoppen mäter man i slutet av sommaren, början av september, när det har slutat att smälta, innan nysnön lägger sig och det blir ny vinter. Då får man den lägsta nivån under året. Den ytan som varit exponerad ett tag och som många trampat på blir isig och hård och går att känna med en lavinsond om det redan hunnit komma snö. Det är därifrån man mäter. Den har ju ändrats över tid förstås.
– Vi har också mätt från fasta berget på Nordtoppen för att kontrollera tidigare höjdmätningar. Den var ursprungligen inte mätt på plats, utan från flygbilder. När vi kom dit upptäckte vi ett stenröse på toppen som någon hade byggt, och måtten som var angivna motsvarade toppen på stenröset, och det var ju fusk! Och det gjorde att vi sänkte Nordtoppens höjd med 75 cm för några år sedan, rätt ska vara rätt!
Vad var roligast med uppdraget som chef?
– Samarbetet på fjället har varit utvecklande. Vi anställer många unga studenter som hjälpredor och fältassistenter och det har varit givande att inspirera dem och ge dem möjlighet att lära känna den unika miljön kring Kebnekaise, och gjort dem till klimatambassadörer. Man lär känna varandra när man är ute i den här miljön och jobbar tillsammans, på ett helt annat sätt än när man sitter på ett kontor.
– Det blev en årlig mätning av Kebnekaises höjd och det har varit en viktig sak att göra. Möjligheten att kommunicera om hur den här miljön ändras har varit viktig. Och det har uppmärksammats över hela världen. De flesta journalisterna, framför allt utländska, vill gärna belysa vad det har för påverkan och vilken betydelse smältningen har i ett större perspektiv.
– Det har funnits en stark samverkan på berget och runt fjällstationen. Så intresset har funnits både lokalt och globalt.
– Den smältande toppen blir en symbol för klimatförändringar. Folk bryr sig, men det är fortfarande lite abstrakt och långt bort för gemene man.
Hur ser en dag ut när nu ska upp och mäta?
– Det är ofta intensivt och lite stressigt av olika anledningar. Ibland har jag med mig någon som är där för första gången, ganska ofta följer journalister med, och givetvis finns turisterna där.
– De som går upp från Kebnekaise fjällstation brukar komma till toppen vid två-tiden och då får man inte vara ifred. Rover-antennen behöver fri sikt och man vill ju inte ha turister som skuggar för satelliterna man behöver få kontakt med. Så vi behöver planera för det.
– Vid några tillfällen har det varit så pass halt och farligt att vi har behövt hjälp av bergsguide eller armens jägarbataljon har varit med vid några tillfällen. Det är väldigt brant och man ska vara försiktig där uppe.
– Oftast har vi en helikopter som står och väntar. Jag har aldrig haft tid att sätta mig ner med en kopp kaffe och reflektera över hur vackert det är. Fokus har varit mätningen och att det ska bli rätt.
– När jag sett att det har smält så mycket så har jag blivit lite bedrövad och olustkänslan infinner sig. Det är en viss sorgkänsla man kommer med som budbärare.
– Men det är viktigt och jag har känt ett ansvar för att vi ska redovisa noggranna siffror. Det här måste man kunna göra bra, och stå för, avslutar Gunhild.
