Det började med lampskärmar och blev senare växtväggar. För Staffan Snis på Butong är ingen dag den andra lik. Visionen är hela stadsdelar klädda i grönt. Inför projektstart hyr de Trimble X7 för att snabbt komma igång med ett tillförlitligt underlag.
– Butong baseras på en innovation om hur man kan gjuta ett tunt material. Min barndomsvän Lars Höglund som är vd idag stod för uppfinningen under ett exjobb. Det handlar om att gjuta en massa mellan två flexibla matriser. Idag gjuter vi en betongpanel mellan två lager bubbelplast. Det blir en betydande materialbesparing under gjutningsprocessen, vilket är bra ut ett klimatperspektiv.
– När Lars kom på den här idén var jag verksam i innovationssystemet i Uppsala i en förening som hette Connect Uppsala. Med hjälp av kontakter och innovationsbidrag hjälpte jag Lars att starta firman och sen dess har vi hängt ihop i företagandet.
I början gick mycket ut på att vi hade ett nytt material, mer eller mindre, och började fundera på vad det kunde finnas för applikationsområden. Vi började med lampskärmar, gick via konstnärliga projekt och utställningar och sen blev det lite mer byggnadsintegrerade projekt.
2013 kom idén om att använda den som en bakgrund till växter och skapa gröna fasader till byggnader.
Butong är idag den största leverantören av växtväggar i Sverige.
– Fördelen med vårt system är att vi har en vacker grund. Butongpanelen i sig har ett estetiskt värde. Även när det är vinter här och växterna dragit sig tillbaka så har du en snygg fasad. Och sen kommer växterna som ett adderat värde under växtsäsongen, vilket passar det klimat vi har här i Skandinavien.
– Alla mår bra av växter brukar vi säga. Det skapar en diversitet i landskapet. Det ger urbana miljöer en bättre ljudmiljö och ett bättre välmående hos de som är i staden eller i närheten av den här fasaden.
Hur använder ni Trimble X7 i era projekt?
– När vi tar oss an ett projekt börjar vi med att se hur vi kan lösa infästningen för våra paneler och vilken storlek ska vi ha på panelerna. För det behövs ett tillförlitligt ritningsunderlag. Panelindelningen blir skräddarsydd för varje projekt.
– Många av de projekt vi gör idag är på befintliga byggnader där man gör en uppfräschning av fasaden och vill testa det här nya med gröna fasader. Det är inte alltid dom som äger fastigheten har ett tillräckligt bra ritningsunderlag.
– Vi hyr Trimble X7 en dag, åker ut och använder den, exporterar över filerna och sen lämnar vi tillbaka utrustningen samma dag. För oss är det väldigt ekonomiskt fördelaktigt. Inmätningskostnaderna nu när vi gör det själva är ju betydligt lägre jämfört med när vi anlitade andra. Och vi har själva full kontroll på vad det är vi har gjort och mätt.
Trimble X7 är ju tacksam i att den själv sköter koordineringen av de olika inmätningspunkterna. Vi gör i princip ingen efterbehandling. Vi begränsar oss i det planet vi ska vara, mer eller mindre, och jobbar där utifrån de punkter vi har fått. Så det är ett väldigt enkelt verktyg att använda.
Hade du tidigare erfarenhet av laserskanning?
– Jag har ingen erfarenhet alls sen tidigare. Vi hittade Trimtecgruppen via en webbsökning och fick kontakt med Witold. Jag fick en 30 minuters crash course av honom på hans kontor och sen har det funkat bra. De få gånger man har stött på problem så har det bara varit att plocka upp telefonen och ringa Staffan eller Witold eller någon annan på Trimtecgruppen/BuildingPoint så har dom hjälpt oss på en gång. Så väldigt bra service.
– Det vi får är ju ett fantastiskt underlag att jobba med. Med punktmolnet kan vi göra vår panelindelning på ett jättebra och noggrant sätt. Med bra slutresultat. Vi kan snabbt komma igång och vi vet att det är korrekt. Det som är bra med X7 an är ju också fotounderlaget, att man vet var man tittar i punktmolnet också.
Vilken är din roll i företaget?
– Jag är delägare och allt i allo. Sköter planering av projekt för leverans. Gör installationer och håller i bolagets ekonomi. I det dagliga arbetet är det otroligt variationsrikt. Ingen dag är den andra lik. Jag gjuter ibland, planerar, installerar. Ena dagen kan jag vara ute och mäta in en fasad, prata med beställaren eller de som jobbar i byggnaden som får njuta av det sen. Jag får ta del av många olika åsikter och göra många olika saker. Andra dagar sitter jag vid datorn och en annan dag kanske jag håller i skruvdragaren.
– Det är det roligaste, tillsammans med att vara med och bygga företag. Det är kul att höra alla positiva kommentarer om vad vi gör och vad vi har gjort. Det är väldigt inspirerande. Att vara med och bidra med något nytt till samhället som vi tror har ett stort värde i framtiden.
Vilka är stegen i ett projekt?
– Vi börjar med att skapa ritningsunderlag, sen gjuter vi våra paneler. Efter det sätter vi ihop våra moduler och samtidigt görs planteringen i samarbete med skånska Klinta Trädgård. Sen går allt ut till själva projektet och vi sätter upp en stomme som vi skruvar upp våra paneler på och installerar ett bevattningssystem som kan ta hand om dagvattnet exempelvis. Vi samlar upp regnvattnet och använder det. När installationen är klar är själva projektet klart och går över i en skötselfas. I några fall har köparen velat ta hand om skötseln själv men i de flesta fall så är vi kvar och anlitas för att sköta om väggen. Det är en större arbetsinsats på våren när man klipper tillbaka det gamla och låter det nya komma och sen har vi en mindre skötsel på hösten när vi avetablerar eller vintersäkrar bevattningssystemet. Däremellan sköter väggen sig självt.
Hur ser du på framtiden?
– Jag ser väldigt ljust på framtiden. Vi har ju en produkt som svarar mot 7 av de Globala målen. Klimatmålet rusar allt närmare i tid och vi ser att det finns fler och fler drivkrafter till att fastighetsägare vill eller måste ha en grön fasad i framtiden.
– Idag är ju markvärdet så högt att om du etablerar en nybyggnad idag vill du i princip bygga så mycket du bara kan på tomten. Då finns det ju inte så mycket utrymmen för träd eller liknande. Så för att klara grönytefaktorn, som du behöver för bygglov, så ser vi att fler och fler ser fasaden som en möjlighet att använda för grönska.
–Vi har ju en vision där vi skulle vilja se hela kvarter eller hela stadsdelar med gröna fasader, vart du än tittar ska du se dom här växterna och njuta av blommor på väggarna. Den utvecklingen ser vi redan. Vi brukar jämföra oss med ”Gröna Tak”-marknaden och den fanns i princip inte för tjugo år sedan. Som arkitekt ansågs du konstig då om du ritade ett grönt tak. Idag är du konstig om du inte gör det. Idag är det till och med ett kombinationstak där du har energiproduktion genom solceller exempelvis och du har en grön yta på taket. Vi tror att samma sak kommer att hända med fasadmarkanden. Så vi hoppas, tror och ser tendenser för större projekt.
Till sist, varifrån kommer namnet Butong?
– Det kommer från en ordlek. Bubblor och betong, som vi jobbar med!